Nyheter
Brev nr 2 från ordf John Bratel 02 Mars

Bästa GTS medlemmar!
I dessa tider av krig och ofred med stora mänskliga tragedier i som följd, kan
det som händer på GTS tyckas alltför futtigt.
Men icke desto mindre så ökar behovet av samhörighet och sammanhang i orostider.
Den fortfarande pågående Coronapandemin har helt hamnat i bakvattnet. Sverige
har dock äntligen öppnat upp efter 2 års pandemi och olika restriktioner.
Det betyder att GTS också öppnar upp. Nu kan ni äntligen komma och träffa kollegor
under trevliga former och ta del av intressanta program.
Redan den 16/3 är det Allmänt möte. Vi har då bjudit in Martin Nyström, författare
och litteraturkritiker på DN, som pratar om Evert Taube.
Den 29 april går ett försenat Högtidssammanträde av stapeln. Då ges ni tillfälle att l
yssna på 2021 års Elanderpristagare, Agneta Robertson.
P g a Covid ställdes vårens två första kurser in. Kursen med Annica Torbjörner har
redan fått ett nytt datum satt till den 20/4. Kurs 3 och 4 kommer att gå som planerat.
Den sedan länge planerade ombyggnaden av Munhålan har långhalats p g a problem
med hur brandskyddet skall säkras. Byggnadsnämnden har nu äntligen gett klartecken
och ombyggnaden kan starta så fort en av anbudsgivarna kan lämna startdatum för
byggstart.
Vi ses på GTS
John Bratel
Ordförande
Högtidligt allmänt möte 26 jan, 2022 15 Februari
Även i år blev högtidssammanträdet inställt pga av pandemin. Istället hölls ett mer
högtidligt sammanträde den 26 januari med bara styrelsen närvarande och sittandes
utspridda i konferenssalen.
GTS medlemmar kunde koppla upp sig digitalt med hjälp av Jesper och 47 deltog via
länk.
Vid detta sammanträde gav Amina Basic en fin resumé över GTS-året 2021.
Margaretha Lindqvist överlämnade
ordförandekedjan till tillträdande ordförande John Bratel, som presenterade kvällens
föredragshållare Pether Ribbefors.
Pether fångade genast allas intresse då han berättade om ”Pandemi och karantän -
sjukdomar som påverkat Göteborg”. Var det pest eller kolera som var värst. Nej, båda.
Pether startade sin berättelse vid Stampens kyrkogård som på en av ingångarna har
devisen ”Tänk på döden”. Här ligger många kända Göteborgare begravda, bl.a O.P.
Andersson, som på sin tid framställde Sveriges äldsta akvavit.
Pether fortsatte med den svenske kungen Karl X Gustav vars största bedrift var
freden i Roskilde 1658. Han kom till Göteborg i december 1659. Här kallade han ihop
riksdagen i Kronhuset. I Göteborg installerade han sig i residenset. Han bevistade en
begravning i domkyrkan och fick influensa och kort därefter lunginflammation. Trots
all läkarbehandling dog han i residenset den 13 februari 1660. Han låg kvar i huset
till i början av april då han blev transporterad till Stockholm för begravning. Han blev
det mest berömda lik som Göteborg har haft då han tillbringade mer tid som död än
som levande i residenset.
Hur man blev smittad visste man ej på den tiden. 1710 kom pesten med ett fartyg
över Östersjön till Stockholm. Dödligheten var mycket hög och bara i huvudstaden
dog 22.000 av stadens 55.000 invånare. Pesten spred sig över landet men Göteborg
klarade sig. För att förhindra smittan att komma in stängde man stadsportarna.
Den stora sillperioden ägde rum under andra halvan av 1700-talet och gav ett stort
uppsving för Bohuslän. Sillen gick djupt in i fjordar och vikar och var lätt att fånga.
Sillen blev Sveriges näst största exportkälla efter järnmalmen. Sillsalterier växte fram
längs hela västkusten. Till det behövdes salt och det importerades från Spanien men
där härjade gula febern. Denna virussjukdom ville man inte ha så man inrättade en
karantänanläggning på Känsö utanför Göteborg. Fartyg som kom till Göteborg fick
först vara i karantän där i 40 dagar innan de fick komma in i staden.
Den värsta katastrofen inträffade 1834. Kolera hade härjat runt om i Europa i flera
år. Göteborg blev inkörsporten av kolera i Sverige. Totalt dog 2462 personer i Göteborg,
10% av befolkningen. Det var så många som dog att man ej klarade av att göra en
kista till var och en. Bland de avlidna återfanns landshövdingen Axel von Rosen, som
blev det sista kända offret för epidemin. Han ligger begravd på Stampens kyrkogård.
1874 kom en ny hälsovårdsstadga och 1886 hade man anlagt epidemisjukhuset i
Annedal.
Nästa stora epidemi som drabbade Göteborg var Spanska sjukan 1918-20 som
nådde Europa från Nordamerika. Den var en ovanligt svår och dödlig form av
influensa. Ungefär en tredjedel av jordens befolkning på 1,6 miljarder blev smittade
och 10-20% av dem dog. I Göteborg var denna sjukdom en av anledningarna till att
300-årsjubiléet flyttades till 1923.
Pether avslutade med covid-19 pandemin som härjat i Göteborg sedan mars 2020.
Att även denna gång 100 år senare stadens jubileum framflyttats beror nog inte på
virussjukdomen utan har nog andra orsaker.


(text: CG Emilson, foton: Amina Basic
Brev nr 1 från Ordf John Bratel 12 Februari

Bästa GTS-medlemmar!
Jag är stolt och hedrad över det fina uppdraget Ni har gett mig. Vill också passa
på att tacka min företrädare, Margaretha Lindqvist för de fyra åren som hon har
lagt ner på GTS. Hon har gjort ett fint och mycket gediget arbete.
På något sätt så har cirkeln slutits för min del. Från att ha varit engagerad på olika
positioner i tandläkarsverige såsom Sveriges Tandläkarförbund, Svenska Tandläkare-
sällskapet, Tjänstetandläkarna centralt samt olika uppdrag på myndighetsnivå, så
har jag nu blivit ordförande i Göteborgs finaste odontologiska sällskap. Det är en
stor ära. När man kommer in i våra fina lokaler på Erik Dahlbergsgatan 9 så slås
man av de fina traditioner som GTS har, genom alla porträtt av tidigare generationers
ordföranden som hänger på väggarna. Man brukar ju ibland säga att det sitter i
väggarna. Det sägs ofta i ett negativt avseende. För att gå vidare så måste man
riva ner hela huset. Men i vårt fall, så finns det istället så mycket fint att vårda.
Så det är bara att försiktigt bygga vidare på det vi har. Som ny ordförande önskar
jag bygga på verksamheten vidare på dessa fina grunder, men också föra sällskapet
in i framtiden, så att våra unga tandläkare även fortsättningsvis vill vara med.
När jag 1975, som tandläkarstudent, för första gången satte min fot på GTS, så var
Malte Hultstam ordförande. Då var GTS också en lokalförening i Sveriges Tandläkar-
förbund. Det innebar också att tjänstetandläkarna, privattandläkarna och
universitetslärarna hade permanenta styrelseplatser i GTS. Sedan 2005 är dock
GTS återigen ett självständigt sällskap och alla dess medlemmar är just tandläkare
i föreningen.
Vem är jag då? Nybliven pensionär. Sammanboende med Annika. Två vuxna barn
samt dvärgpudeln Dani. Jag tog min examen 1977, och är specialist i orofacial
medicin samt docent vid Sahlgrenska akademin. Kom tidigt in i det som då var
sjukhustandvård, men som sedan 2018 är en specialitet.
GTS är ett sällskap för sociala aktiviteter, men är också en kunskapsbärare inom
odontologin med en fin kursverksamhet. Detta skall vi vara stolta över och
förvalta väl.
När denna pandemi någon gång tar slut, så hoppas jag att många hittar hit igen,
kanske bara för en öl och god social samvaro.
Vi ses på GTS!
John Bratel
Ordförande
Brev från Ordförande Margaretha Lindqvist 17 Januari
17 januari, 2022
Bästa GTS-medlemmar!
God fortsättning på det nya året 2022 vill jag önska er först av allt.
Efter en höst som öppnade upp för fler fysiska möten var förhoppningarna höga att även
kunna genomföra ett Högtidssammanträde den 22 januari i våra fina lokaler. Tyvärr satte
den exploderande omikron-smittan stopp för det. Som jag meddelat tidigare kommer själva
festligheterna att skjutas till ett senare datum då smittan lugnat sig. Däremot hålls ett
Högtidligt allmänt möte med styrelseskifte den 26 januari digitalt. Och jag hoppas alla som
kan loggar in och deltar. Möjlighet till middagskasse ges också, som jag nämnde i mitt förra
brev.
Min ordförandetid har inneburit två normala år och två onormala år. Innan pandemin
kunde vi träffas och lyssna på intressanta föreläsare om allt från odontologi och brobyggen
i världen till vinkunskap och champagneprovning. Tredje året hade vi Högtidssammanträde
innan pandemin stängde ner allt i mitten av mars 2020. Vi i styrelsen fick snabbt lära oss
att kommunicera via Zoom, vilket fungerat väl. Ett par allmänna möten hanns med fysiskt
efter sommaren 2020 då restriktionerna lättat.
Sen blev det åter nödvändigt återgå till digitala möten. Och då, mitt fjärde år, började
vi undersöka möjligheten att till GTS införskaffa de digitala verktyg som behövs för att
själva streama möten och även spela in för de medlemmar som vill hålla sig uppdaterade
och höra föreläsningar. Vi i styrelsen har upptäckt att ni är ganska många som av olika
anledningar inte kan delta fysiskt även under normala tider. Denna utrustning finns nu på
plats sen förra september och har använts under hösten.
Trots att vi i styrelsen upplevt ett enormt sug efter att ses vid fysiska möten och träffa
kollegor, så har ett antal medlemmar alltid funnits med digitalt. Och vi ser att denna
möjlighet blivit ett komplement även under mer normala tider. Vi hoppas naturligtvis snart
kunna ha fysiska möten igen.
Det har varit lärorikt, intressant, spännande att försöka hålla igång GTS verksamhet
under dessa år. Och mycket roligt. Jag vill nu tacka er alla som gav mig förtroendet och på
olika sätt stöttat mig i min uppgift. Och tack styrelsen för ett mycket gott samarbete under
delvis knepiga omständigheter. STORT TACK.
Jag lämnar nu över ordförandeklubban till John Bratel.
Bästa hälsningar
Margaretha Lindqvist, ordförande GTS
Allmänt möte med julbord 2021 07 December
Inför årets sista allmänna möte med tillhörande julbord den 7 december utgick
det ett meddelande att alla deltagare skulle uppvisa ett giltigt covidbevis för
att kunna vara med. Detta fungerade fint och över 80 medlemmar infann sig.
Även denna gång sändes mötet ut digitalt till alla medlemmar men tyvärr
inträffade strul med podiets dator så att utsändningen låg nere en stund.

Efter sedvanliga mötesförhandlingar (se protokoll från mötet) berättade
GTS stipendiat Malin Olsson Malm
om sin forskning som hade titeln ”On dental implant failure and patient-
related factors”. Denna avhandling bottnade i tandlöshet och om hur mycket
man blir påverkad av detta. Förekomst av tandlöshet i Sverige ligger på
0,3-2,3%. Tandlöshet påverkar både funktion, hälsa och utseende liksom
livskvalitet och socialt status. Den protetiska behandlingen vid tandlöshet
går ut på att ge patienten en återvunnen livskvalitet, ökad självkänsla och
förbättrad bettfunktion. Protetiska behandlingsalternativ är fastsittande eller
avtagbara proteser, tandstödda eller implantatstödda proteser. Slutsatserna
i hennes avhandling om implantatmisslyckande var att implantatförluster
inträffade i 9% i behandlade käkar. Då det hände var det vanligast med
tidig implantatförlust. Överkäken drabbades oftare än underkäken och
implantatets yta hade stor effekt på förekomsten av implantatförlust.
Flera anamnestiska och kliniska faktorer hade koppling till en ökad
sannolikhet för implantatförlust. Genuttryck kring implantat som uppvisar
omfattande benförlust bekräftade den kliniska bilden av inflammation och
bennedbrytning.
Därefter var det dags för nästa GTS-stipendiat att inta talarstolen.
Christina Mejersjö projekt hade titeln
”Förebyggande bettfysiologisk hälsoinformation”. Hon berättade att
ca 7% av 18-åringarna hade smärta i ansiktet och då det gällde huvud-
värk hade 7% det dagligen och ca 42% någon gång i veckan. Käkdys-
funktion kan ofta vara en anledning till detta. Det finns riskfaktorer för
käkdysfunktion såsom parafunktion i käkarna, bitning i extremlägen,
nagelbitning på dagtid samt aktivitet under sömn med bitning och
tandgnissel. Tugga tuggummi är ett arbete som även kan ge huvudvärk
och knäpp i käkleden.
För att förebygga käkbesvär och huvudvärk startades en studie som
bestod av ett program för att informera vad som kunde göras för att
förebygga och lindra besvären. I studien, som inte är avslutad ännu,
inkluderades 740 flickor. Förhoppningen var att det skall löna sig att
informera om hur käksystemet fungerar och om riskfaktorer för besvären.
Vidare att informationen skulle kunna minska frekvensen av ansiktsvärk,
gapsvårigheter, huvudvärk och upplevd käklåsning så att lidandet i
tonåren av sådana besvär inte ökar som det brukar. I detta informations-
arbete i skolorna skulle även fluortandsköterskor kunna deltaga. Christina
sade att så här långt hade de sett en gynnsam och positiv effekt av sin
hälsoinformation.
Därefter var det tandläkare Per Rehnbergs
tur på podiet. Han inledde med att säga att han som tandläkare hade
gjort de flesta misstag man kan tänka sig och dessutom i 12 länder.
Han berättade att han under 30 år arbetat som egen privattandläkare,
arbetat i gruppklinik, som tandvårdschef i Praktikertjänst och som
koncernchef för Colosseum i Norden. Under de senaste 3 åren har han
suttit i koncernledningen för Colosseum i Schweiz som har växt från
8 länder till 12 och med en omsättning som gått från 3 miljarder till
12 miljarder. Han var före det med som uppstartare för ”Snö Clinics”
i Abu Dhabi. Hans fördrag hette också ”Dentala reflektioner från Abu
Dhabi och några andra ställen”.
Abu Dhabis tandvårds marknad är kraftigt överetablerad och många
konkurrerar om patienterna, de flesta investerar mycket i marknadsföring.
Samtidigt är den kollegiala gemenskapen dålig och många diskrediterar
varandra samt översäljer terapier som kanske inte alltid behövs.
Snöklinikens framgång blev att de skapade en transparens. De la mycket
tid på det kommunikativa och att alltid ge patienten alla alternativ, risker,
prognos och garantier. Om en ny patient hade ett stort behandlingsbehov
rekommenderade kliniken alltid patienten att ta ett ”second opinion”
(patienten fick med sig röntgen, 3D scans mm) hos någon annan klinik.
Om de kom tillbaka så ersattes undersökningskostnaden från den klinik
patienten valt. Snökliniken satsade också mycket på att höja assisterande
medarbetares status, vilket inte alltid var fallet i regionen. För att kunna
verifiera kvalitet standardiserades dokumentationen. Alla patienter 3D
scannades och behandling dokumenterades alltid med till exempel IO
bilder på före/under/efter preparation samt bilder på torrläggning/matris
före restorativ behandling. Per avslutade med några, kanske för några
provocerande, tankar om framtiden. Att kraven på dokumentation och
kommunikation kommer att öka. Man måste kunna påvisa reell kvalitet
(inte bara nöjd patientkvalitet). Specialisering kommer att öka såväl
som delegering. Kliniker blir större med multidisciplinära miljöer och
med arbetsflexibilitet. Vinnare är de som kan balansera stordrift men
behålla en personlig arbetsplats. Transparens om pris och kvalitet behöver
bli bättre. Digital teknik, AI och ny teknik går inte att säga nej till. Tand-
vården blir en del av hälso- och sjukvården, fee-for-service kommer till
stor del att ersättas av kapiteringslösningar. Om branschen (tandvårdarna)
vill ha kontroll över kvalitet måste vi samarbete mycket bättre och sluta
polarisera mellan olika arbetsgivare och försäkringslösningar – om vi
misslyckas blir vi marionetter med liten kontroll över vår kvalitet. Per ger
exempel från UK, Frankrike och Nederländerna som tappat delar av den
odontologiska kontrollen och styrs mer av försäkringssystemet, typ
”en rotfyllning av molar får ta 30 minuter”. Han avslutar med att GTS
har en viktig funktion att fylla som mötesplats för oss tandvårdare så
vi kan leda utvecklingen.

Därefter var det dag för det stora inbjudande julbordet som Frida och
medarbetare hade dukat upp i biblioteket. Lucia med tärnor kom och
sjöng och stämningen bland deltagarna var på toppen vilket lovade gott
inför den kommande högtiden.



